Den gångna helgen åkte vi till ned till mellan sverige och metropolen Trehörningsjö där det var dubbel Lapphundsutställning. Framgångarna gjorde likt solen lyste med sin frånvaro under lördagen, det var bara Ia och Sara som tog ett Cert så numera kan Ia titulera sig SUCH.

Kvällen var kylig med några minusgrader men med hjälp av ett par värmefläktar fick vi upp temperaturen i vårt förtält och frossade i surströmming. Mätta och belåtna men fortfarande lite frusna efter en hel dag ute i den kyliga blåsten väntade en fantastisk spa kväll på Kerstins Udde.

Det fanns bastu, ångbastu en stor bubbelpool, tv, stereo och relax avdelning allt inramat av stora panorama fönster med utsikt över trehörningsjön. Skönt var det att slappa där en stund innan sängdax enda man skulle kunna klaga lite på var uppslutningen från lapphundsfolket.

Några av de yngre och friskare på stället passade på att springa ut för en längre och i en del fall kortare simtur i sjön. Det kunde också ha blivit ett drunkningstillbud...

Det finns mycket här i den stora vida världen man kan ondgöra sig över. För tillfället tycker jag inte om den som hittade på att Q-märka (gamla K-märkningen) fastigheter och med vilket arbetssätt och material dylika ska renoveras, men det är en annan historia.

Indra har bytt skepnad och börjar bli allt mer hund och inte det där lilla monstret som hon var första veckorna. Inger sa för ett tag sedan när hon hade bara ett öra som stod upp att nu är det dags att lära henne allt hon ska kunna, och det är ganska brådis!

Va, vad menar du tyckte jag? Jo du ser sa hon att när båda öronen tippar slår det lock och hon hör inget. och när båda öronen har rest sig upp går det bara in i ett och ut genom det andra så inget fastnar. Men när ett tippar ner och det andra står rakt upp så fastnar det i skallen på henne, lite fyndigt tyckte jag.

På tal om öron, nu ska vi se om det börjar båsa runt våra öron när jag nu berättar att vi nu i veckan har varit till Öjebyn och parat Sita med Renlundens Pjesker. Så vi...

Då var det slut på många sätt. Nu har det blivit måndag och helgen är slut, värmen för den här gången är borta och det blåser iskalla nordliga vindar.

Vi tilbringade helgen i Korpilompolo som bjöd på ett strålande vackert väder och temperaturer upp mot 20oC. Snön smälter i rasande fart och vattendragen svämmar över, äntligen är det vår.



Indra och här Silva bara njöt av att ligga i snön och låta solen värma. Indras öron lever ett eget liv. När hon är trött och sover har hon tippöron, men vaken och alert står de upp i alla fall ett av dem så snart....

Nu har vi tre löptikar här hemma, Sara är här med Ia som löper också hon. Det där Hubert som Sara har släpat hem har det lite jobbigt nu då hans könsdrifter verkar ha infunnit sig. Det vore nog enkelt att vara...

Det har gått ett par dagar sedan senast jag skrev något i bloggen. Har inte hänt just något annat än den vanliga vardagslunken. Sara har flyttat in i sin nya lägenhet här i Lillpite och verkar trivas som fisken.

Indra växer inget! Tycker då jag fast alla andra säger va stor hon blivit. Lite kul är att för ett par veckor sedan hade ena örat ställt sig upp på henne men har numera tippat ned igen.

Sita har börjat löpa och vi har pratat om att para henne en sista gång innan hon går i pension. Men nu börjar Inger att hur ska vi göra? Om vi åker och parar henne nu så blir det inga utställningar i sommar. Den som lever får se om det blir valpar eller om hon ska fortsätta ta Certen från Sara och Ia i sommar.

Nu är tankarna för det mesta på annat håll än hundar då vi är i startgroparna för ett nytt projekt, nämligen ett vildmarkspa?!  Ganska mycket jobb inför detta och så ska det hinnas med att ta fram en lämplig hemsida inför detta...

hon har inte haft det så lätt i veckan den stackars lilla Indra. Hon har inte riktigt gjort upp med sitt ursprung i och med att hon bytt skepnad ett par gånger under veckan!?

Sara kommer flyttandes tillbaka till Lillpite nu på fredag och i ett lovade jag att måla & tapetsera om i lägenheten. Gjorde ett försök att ha med Indra dit så hon inte skulle behöva vara ensam hemma med de andra hundarna.

Fast hon började med att hoppa runt i skräpsäcken där allt slipdamm från spacklet var och vips var hon en grå hund. Ja hon såg lite lustig ut men efter en liten avskakning och polering såg hon ut som en Lapphund igen.

Men det varade inte länge så passade hon på att stryka sig efter väggen i en liten hall som var nymålad vit. Jaha då hade vi en Samojedvalp istället eller om det kanske var en Karelsk Björnhund? Hur som så är det en Lapphund vi vill ha så nu har Indra inte fått följa med dit mer.

Sedan tycker jag att ni ärade läsare ska besöka Saras sida med Ia & Huberts blogg...

Finns väl inte så mycket att berätta mer än att det äntligen är fredag.